– Nu har glädjen börjat i mitt liv.

Tony har levt ett tufft liv i kriminella kretsar där överlevnad och en ständig jakt på pengar dominerade hans tillvaro. Men sedan ett par år tillbaka bor han i en egen skyddslägenhet och har fått hjälp på vägen mot ett bättre liv av Räddningsmissionen.

– Nu har jag mål och framtidsplaner i livet, säger han.

– Innan jag kom hit var jag en helt förstörd människa egentligen. Tack vare personalen på Räddningsmissionen har jag en framtid. Ett ljus i tunneln, säger Tony.

Han är 23 år och ger ett piggt och nyfiket intryck. Han är uppenbart glad och tacksam över hur hans liv ser ut just nu. Men när vi pratar om hans tidigare liv tvekar han och är mer fåordig.

– Jag mådde hemskt och hade inga förväntningar på livet eller några förväntningar från människor. Jag var inlåst, deprimerad och rädd. Men jag svär, jag har levt ett liv som inte många skulle ha klarat av.

– Jag hade inget mål i livet, helt ärligt. Jag tänkte bara på hur snabbt jag kunde bli ekonomiskt oberoende. Snabba cash, du vet. Nu har mitt liv förändrats, säger han och skiner upp igen. Nu inser jag att jag har en framtid och jag har människor som verkligen uppskattar mig.

Personalen betyder mycket

Det är tydlig att Tony mycket hellre pratar om tiden med Räddningsmissionen och vad människorna runt omkring honom har betytt. Orden rinner ur honom.

– Nu har glädjen börjat i mitt liv. Peter (Johansson som jobbar på Räddningsmissionen) sa att jag kan uppnå så mycket med mitt liv, utan att bryta mot lagen. Han har rätt. Förut vaknade jag och tänkte att jag kanske dör idag. Kanske blir jag skjuten i huvudet eller hamnar i fängelse. Då blir ganska mycket i livet meningslöst.

Tony kom via avhopparenheten i kontakt med Räddningsmissionen. Nu bor han i en egen träningslägenhet, men har fortfarande kontakt med personalen. Det är tydligt att de har betytt mycket för honom.

– Det är människor som har fått mig att känna att jag kan utvecklas. Att jag har en bättre framtid än vad jag faktiskt trodde. Peter är lite som en pappa för mig, jag svär, säger han på sitt typiska vis och ler brett. Även Kim (Hjelte, behandlingsassistent på Räddningsmissionen) och de andra har sett till att jag kommit i gång med träning och att jag studerar och utbildar mig.

Pluggar till undersköterska

Tony pluggar till undersköterska, precis som många andra som fått hjälp via Räddningsmissionen.

– Jag visste att några andra här pluggade till undersköterska, så jag tänkte, varför inte. Utbildning är någonting ingen människa kan ta från dig.

Ibland låter Tony nästan som en självhjälpscoach eller en peppig föreläsare. Men orden landar mycket tyngre, eftersom allt är på riktigt.

– När jag träffade personalen här var det som att en vägg försvann. Den revs liksom ner och jag kunde komma ut, säger han allvarligt.

Tony berättar också att hans utveckling gjort att han fått många goda, nya vanor. Och en ny klädstil. I alla fall lite grann. Han är klädd i en stickad tröja, jeans och sneakers. Och en rutig Burberry-keps.

– Haha, Burberry är lite OG-style, Gucci är ju en riktig gansterkeps, skrattar han. Jag har en annan klädstil nu, förut var det bara dyra märkeskläder som gällde. Nu är det lite mer åt det klassiska hållet.

Om fem år hoppas Tony att han bor i något fint område i Göteborg och att han får jobba med att hjälpa andra människor.

– Drömmen är att få komma till Räddningsmissionen och jobba med Peter och Kim här. Helt ärligt! Kim har gått igenom nästan samma saker som jag och ändå kommit till en bra plats i livet.

Han pratar också om sin familj och vad den betyder för honom.

– Idag är min mamma stolt över mig. Förr var hon orolig. Nu ser hon en man som vill ta hand om familjen. En förebild för sina syskon, avslutar Tony.