– Vi hade inte kunnat göra den här resan utan Solrosen.
Stefan och Karin hade två små barn när Stefan blev frihetsberövad. Samtidigt som han var häktad fick familjen kontakt med Solrosen. – När du har fulla restriktioner som jag hade så blev Solrosen en mer direkt kontakt med familjen, säger Stefan. Jag inser nu hur mycket Solrosen var där för Karin. Vi hade inte klarat detta utan dem.
Stefan och Karin (som egentligen heter något annat) berättar om hur det var när Stefan var frihetsberövad, hur relationen till barnen påverkades och stödet de fick från Solrosen.
– Som förälder blir vi på insidan helgonförklarade av barnen, berättar Stefan. De längtar efter oss. När de kom för att träffa mig så var allt toppen, bara kul och enkelt. Hemma var det Karin som fick sköta allt i vardagen, allt skrik och tjat om läxor. Stefan säger att det var skönt att veta att Karin fick avlastning och inte var helt ensam.
– För mig var det var en trygghet att veta att hon inte var helt ensam på utsidan. I och med mitt straff blev vi väldigt ensamma och många vänner försvann, säger han.
Tufft att vara ensam med barnen
Karin berättar att det var tufft att vara ensam med barnen. Via BVC kom hon i kontakt med Solrosen
– Jag ville inte ljuga för barnen om vad som hänt med Stefan. Jag ville inte att deras pappa skulle försvinna ur deras liv, han hade ju inte valt bort oss! På Solrosen fick jag ett väldigt varmt bemötande.
Karin fick också hjälp med att prata med förskolan om vad som hade hänt. För henne var det viktigt att personalen kunde fånga upp barnen och förstå varför de reagerade som de gjorde.
– Man skyddar ju inte barnen genom att inte berätta, säger hon. Det var jättetufft att behöva blotta sig. Men när jag berättade för en av de anställda sa hon bara: ”Vi löser det. Är det något när ni kommer tillbaka efter besöken hos pappa så vet jag att ditt barn behöver en extra kram.
Karin och barnen har försökt att leva som en vanlig familj under tiden Stefan varit borta och hon tycker ändå att det blev bra till slut.
– Mina barn vet att deras pappa har suttit i fängelse. Men de har fått bearbeta känslorna och vi har skattat, gråtit, längtat och räknat dagar och år tillsammans. Vi har verkligen hjälpt varandra, säger Karin.
Solrosen ett stöd även efter frigivningen
Hela första månaden efter att Stefan blivit frigiven var en dans på rosor. Sen kom det verkliga livet ikapp när familjen skulle hitta en balans i vardagen. Det var inte lätt.
– Jag blev chockad när jag kom hem, berättar Stefan. Barnen stökade till och smutsade ner. Jag var van vid fängelserutinerna med ordning och reda. Det var inte lätt för mig att anpassa mig till vardagen i början. Karin berättar om barnens upplevelser av Solrosen.
– De säger ”på Solrosen så behöver jag aldrig förklara mig för någon var min pappa har varit”. Häromdagen skulle en av dem skriva om sitt bästa minne i skolan. Det blev svårt. ”Mina bästa minnen är när vi är hos pappa i fängelset som en familj, men det vill jag inte berätta för mina kompisar i skolan.” Trots att det är flera år sedan Stefan blev frigiven har familjen fortfarande mycket kontakt med Solrosen.
– När barnen blir äldre är det inte alltid roligt att prata med sin mamma och pappa och då är Solrosen så bra, säger Karin. Där är barnen trygga och vi har lärt känna andra i samma situation. Numera är vi där någon gång i månaden på temakvällar, julfester och allt vad det är.
– Det bästa med Solrosen är att vi inte har blivit utskrivna här som man blir från andra verksamheter. Vi hade inte kunnat göra den här resan utan dem, avslutar Stefan.
Vill du stötta Solrosens arbete?
Skicka en gåva via Swish till 900 44 41, ge en gåva på vår hemsida eller köp något i vår gåvoshop.
Tack för din gåva!
